Antiinflammatorisk livstil och läkande kost

Antiinflammatorisk livstil och läkande kost

Professor Stig Bengmark är en av dom inom skolmedicinen som sadlade om från sitt yrke som kirurg när han blev varse tarmbakteriernas fantastiska förmåga att påverka hela immunförsvaret och vår inre läkning. Detta var också snart 40 år sedan och sedan dess har forskningen gått framåt, framförallt de senaste 10 åren. Nu vet man att det är just låggradig kronisk inflammation i kroppen som är orsaken till de vanligaste

Tänk dig en flygplanskropp där det yttersta höljet faktiskt håller ihop tack vara tusentals nitar. Det är en stark och solid ”kropp” som far fram genom luften och klarar oräkneliga start och landningar. Vad skulle hända om nitarna en efter en börjar lossna? Om några stycken lossnar händer ingenting men ju fler som försvinner försvagas förmågan att hålla ihop skalet och till slut är katastrofen ett faktum.

På samma sätt ser jag våra kroppar. Många gånger är vi inte uppmärksamma eller tar de första signalerna på allvar. När symptomerna väl smugit sig på och blivit en del av vardagen och vi inte fått hjälp för t ex den diffusa värken, magen som inte fungerar eller energilösheten och huvudvärken som gått så långt att man inte längre har ett drägligt liv. Då börjar vi söka andra alternativ och inser hur många olika ”profeter” som finns där ute. Vem ska man lita på och vilka råd ska man följa?

Jag uppmanar alla mina klienter att hitta sin egen väg. Vi är alla olika och min väg passar inte alla. Det viktiga jag sett är att när man provar en ny kost, gör det i tre månader för att se hur kroppen svarar an. Lyssna inåt, håll dig till just de kostråden och var också snäll mot dig själv om du gör misstag. Det hör till livet självt. Då börjar du bara om igen nästa dag. Håll ut, brukar jag uppmana mina klienter.

Hur uppstår inflammation?

Inflammation är en helt naturlig och nödvändig process som sker i kroppen när vi t ex får en sticka i fingret. Här skickas direkt signaler från hjärnan till immunförsvaret att skicka ut olika fotsoldater (t ex cytokiner och leukotriener) att börja försvara och vidga blodkärlen så att vävnaden kring såret blir mer genomsläpplig. På så sätt kan fler celler från immunförsvaret komma åt skadan, oskadliggöra skadliga bakterier, rensa ut och sen reparera och bygga upp friskt. Detta är en sund process i en frisk kropp.
Har man t ex en förkylning så märker man av t ex cytokinernas uppgift mycket tydligt; att dra ner våra må-bra substanser dopamin, noradrenalin och seretonin nivåerna så att vi ”känner oss” mer sjuka, låga och trötta. Kroppen signalerar vila och det är också naturligt i en frisk kropp.

OM det redan existerar en obalans i kroppen p g a obalanserad kost, försämrat näringsupptag, kemikalier, läkemedel etc etc finns redan en låggradig inflammation inne i systemet. Detta är alltså ingen brandkårsutryckning utan en ständigt pågående inflammation. Här händer det något med cytokinerna som nu uppfattar den konstanta pågående låggradiga inflammationen och därmed tar sig an samma uppgifter som vanligt, d v s drar ner våra må-bra substanser, men det finns inget slut på cytokinernas insats utan den fortgår och därmed skapas en rad olika symptom som signalerar sjukdom, t ex;

* trötthet

* torr o rynkig hud

* låg energi, mindre ork vid motion

* svullnad i ansiktet och kring magen

* förstoppning/lös i magen

* sämre kognitiv förmåga

* berg-och-dalbane-aptit

* svajande blodsockernivå (insulinresistens)

* dåligt immunförsvar

* ständiga infektioner

* ont i leder

* nedstämd/deprimerad

Dessutom orsakar den här typen av kronisk inflammation fetma, diabetes 2, autoimmuna sjukdomar som t ex i sköldkörteln, mage-tarm problem, hjärt/kärl sjukdomar t ex högt blodtryck, cancer, psykisk ohälsa, hudproblem mm. 

Vår kära tarm

Den senaste forskningen, sista 5-10 åren, visar att floran i tarmen påverkar vår totala hälsa på alla nivåer i mycket större omfattning än vi någonsin trott. Den både styr vårt immunförsvar, psykiska mående beroende på näringsupptag och kopplingen till vår hjärna förutom att vi har en välfungerande tarm vid toalettbesök.

Hur kan den börja läcka?

Näringsfattig kost bestående av t ex socker, processad mat, kaffe och alkohol är de stora bovarna till mage-och tarmbesvär. Andra orsaker är kronisk stress, toxiner (gifter) och en obalanserad tarmflora.

Läckande tarm (intestinal permeabilitet) är ett tillstånd där tunntarmen börjar släppa igenom små osmälta matpartiklar och bakterier in i blodet och sätter igång en inflammatorisk process.  Tunntarmen är täckt av en massa celler med små hår på, som kallas villi, vars uppgift är att fånga in näringsämnen och låta dessa passera in i blodet för vidare transport. Mellan cellerna finns en liten passage (föreställ dig en gränskontroll) som endast ska tillåta specifika partiklar att passera. Vid läckande tarm fungerar inte gränskontrollen och oönskade partiklar (bland annat protein, osmälta matpartiklar och oönskade bakterier) kan få tillstånd att passera igenom. De oönskade partiklarna får immunförsvaret att reagera (se förklaring inflammation ovan) vilket i sin tur sätter igång en inflammatorisk process. Om tarmen fortsätter att läcka under en längre tid kan den akuta inflammationen övergå till en kronisk inflammation. Illustration_tarm

 

Läckande tarm sätts i samband med bl a:

* Autoimmuna reaktioner och sjukdomar

* IBS och andra mage-tarm problem (muffinsmage)

* Autism

* Matallergier och intoleranser

* Astma

* Eksem och psoriasis

* Artrit (ledgångsreaumatism)

* Kronisk trötthet

* Förändringar i vikt, aptit och humör

 

Läkande kost

 

De tre sabotörerna

Här kommer de tre viktigaste faktorerna som du behöver reducera/eliminera. Samtliga dessa driver på inflammationen i kroppen.

 

Gluten

Mejeriprodukter

Socker

 

Kort om gluten

Finns i de fyra sädesslagen, vete, råg, korn, havre. Gluten är ett protein som består av ett kladdigt ämne; glutenin och proteinet gliadin, båda väldigt knepiga för tarmen att hantera. Glutenin utgör 47% av proteinmängden i vete. Vetet behandlas med deamidation som kan ge upphov till starka immunreaktioner trots att glutentester inte visar något. Lektiner finns också i vete. Det skyddar växten från att bli uppäten. Man kan vara känslig även mot detta. Kallas WGA vilket är ett ämne som passerar hjärn/blodbarriären och kan fästa vid myelinet (i nervbanorna) och inhibera nervtillväxten.

I gluten finns också glutenopioider. Reaktioner med detta skapar antikroppar och kan orsaka neurologisk reaktion. Har man denna överkänslighet så får man abstinens när man slutar med vete.

Dagens livsmedelsindustri bygger på snabba kolhydrater. Oj nu blev det komplicerat, både protein och kolhydrater i samma råvara? Ja exakt, i vetekornet finns både och. När det mals till mjöl och används för t ex att baka bröd eller göra pasta blir detta väldigt snabba kolhydrater som påverkar ditt blodsocker. Dessutom retar och irriterar gluten (proteinet) din tarmslemhinna och driver därmed på inflammationen och utvecklingen av fler cytokiner (läs immunförsvarets fotsoldater som börjar göra det dom ska men inte slutar).

Det finns dock glutenfria havreflingor att köpa som är perfekt till gröten på morgonen!

Kort om mejeriprodukter

Mejeriprodukter innehåller mjölksocker, laktos, och detta spjälkas i tunntarmen med hjälp av ett enzym som heter laktas. Den som har lägre halter av laktas kan lätt bli gasig och uppblåst av att dricka mjölk. Man ser att människor med manifesterad laktosintolerans får en mätbar låggradig inflammation av mejeriprodukter.

Proteinerna i mejeriprodukterna, vassle och kasein, är inflammationsskapande, påverkar tarmslemhinnan negativt och försämrar det generella näringsupptaget. Kasein triggar också sötsuget mycket och är i övrigt likt gluten till sin effekt. Den moderna produktionsprocessen av mejeriprodukter urholkar näringsvärdet på grund av pastöriseringen. Mjölken hettas upp för att få bort bakterier och virus och samtidigt försämras näringsvärdet då enzymer, vitaminer och molekyler tar skada.
Dessutom homogeniserar man mjölken vilket innebär att fettmolekylerna pressas genom ett finmaskigt nät för att de inte ska klumpa ihop sig. Det leder till att enzymet xantinoxidas förstörs vilket man nu vet att ökar risken för autoimmuna sjukdomar och åderförkalkning. Homogeniseringen ger också vridna proteinkedjor som kroppen inte känner igen.

Kort om socker

Allt som smakar sött innehåller kolhydrater (sockerarter). De kan vara enkla och snabba eller komplexa och långsamma och påverkar då blodsockret också på olika sätt.
I växtriket tillverkas kolhydrater genom fotosyntesen. Människan behöver tillföra kolhydrater genom kosten då det är en källa till energi.

Det är en komplex process hur kroppen bryter ner och tar upp kolhydrater. Flera olika organ är inblandade samt en rad olika enzymer. Enkelt förklarat kan man tänka att när vi äter något sött ökar halten av socker i blodet. Är det enkla kolhydrater blir det direkt en ”sockertopp” som snabbt rasar, är det mer långsamma komplexa kolhydrater planas kurvan ut jämnare och i det senare fallet uteblir den s k ”matkoman”.

Det är tack vare bukspottskörteln som producerar insulin som sockerhalten i blodet inte blir farligt hög. Insulinet sänker halten effektivt. Om vi kontinuerligt står på raffinerad kost, halvfabrikat, inflammationsdrivande produkter, kommer bukspottskörteln få väldigt mycket att göra. Den producerar insulin hej vilt och kroppens andra organ börjar utveckla ett motstånd till insulinpåslaget.  När bukspottskörteln inte längre klarar av att öka produktionen av insulin för att kompensera för det här motståndet höjs blodsockernivåerna automatiskt och kan så småningom leda till diabetes 2.

En annan faktor är att socker reagerar med proteiner, både i och utanför kroppen. Det klibbar fast i blodkärlen och blir en gynnsam miljö för svampar, bakterier, infektioner och inflammationer. Den här försockringen bildar AGE (Advanced Glycation End-Products) vilket direkt kan kopplas till ökat åldrande. Ett högt intag av socker binder proteinmolekylerna till varandra, de ska inte vara bundna utan fria, annars kan de inte utföra sina uppgifter och korkar därmed igen cellerna.

Livsmedelsindustrin slutade nästan helt använda socker som sötningsmedel för många år sedan och övergick till syntetisk fruktos. Syntetisk fruktos är en enkel sockerart. I t ex ett äpple finns fruktos naturligt tillsammans med både vitaminer och fibrer mm. Fibrerna hjälper här till att något sakta ner fruktosens påverkan på blodsockret. I det syntetiska fallet sker inte detta utan går direkt in och påverkar som beskrivits ovan. En annan viktig faktor när det gäller syntetisk fruktos och alla sötningsmedel är att levern har svårt att känna igen dessa ”nya” kolhydrater i sin normala spjälkningsprocess och lagrar därför in de som fett.
Man har hittat barn i 8 års åldern som har fettlever p g a stora intag av läsk, godis, halvfabrikat och snabbmat mm.

Jag har en lista på 200 olika sötningsmedel som industrin använder men tänker inte trötta ut er med detta här J. Många av de namnen går under HFCS (High Fructose Corn Syrup). När du läser innehållsförteckningarna p

Kontakta Maria